Jag hade en gång en dröm

Igår somnade jag i soffan.
Drömde en härlig dröm om bortglömda tider.
Jag drömde om det paradis på jorden som jag har stött på.
I drömmen fanns glömda dofter och röster jag inte har hört på 14 år.
Jag kände frid i drömmen.

Sen vaknade jag och grät som jag aldrig gråtit förut.
Somnade om med tårar i ögonen och en blöt kudde.

När någon man älskar så mycket går bort så känner man sig lite vilsen.
Eller hur?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback