sommar 2010
Den här sommaren har varit den mest händelserika sommaren i hela mitt liv.
Sommaren började med att jag blev fru. Efter nästa tio år tillsammans så stod
vi där framme på klippan blickandes ut över havet med alla våra nära och kära
bakom oss och sa ett högt och stolt JA.
Känslosamt och vackert. Mäktigt att höra den person du älskar mest i hela världen
svara Ja på frågan om han vill leva resten av sitt liv med dig, när någon annan ställer frågan.
Vid ett tillfälle för några år sen så frågade jag min make (då pojkvän) en ganska töntig men
mysig fråga. Vi satt i bilen och jag frågar vad det finaste jag någonsin har sagt till honom är.
Han svarar ordagrant ”när du sa att jag var duktig på att köra bil”
(måste dock tillägga att han inte hade haft körkort så länge, men i alla fall)
tji fick jag för att jag trodde att han skulle dra till med något i stil med första
gången du sa att du älskar mig.
När vi var på vår efterlängtade bröllopsresa så var jag tvungen att fråga samma fråga. Igen.
Den här gången fick jag det svar jag ville ha, han svarade ordagrant ”när du sa Ja”.
För så känns det. Inget hittills känns mer underbart och stort.
Vi hade sparat våra pengar. Allt vi kunde för att bröllop och bröllopsresa skulle bli det bästa
som det kunde bli. Vi har betalat allt med våra surt ihop sparade pengar.
Inget lån eller brudens far här inte.
Vi gav våra nära och kära en rejäl fest och unnade oss en resa, ingen charter.
Jag har varit i sammanlagt sex länder den här sommaren (Sverige inräknat),
2,5 vecka reste vi runt.
Med mig hade jag 10 kg handbagage! I vanliga fall är jag tjejen som har med
mig en stor resväska för en veckas charter, 10 par trosor för en helg på landet.
Men det blir ändring på det nu.
Innan resan så pusslade vi ihop flyg, tåg och bilande under tiden som vi pusslade
ihop bordsplaceringen och tränade på bröllopsvalsen.
Men det blev riktigt bra.
Kontrollfreak som jag är fick jag mitt livs största utmaning,
och klarade det med bravur måste jag säga.
Jag har landat här hemma fysiskt, men är fortfarande på soldränkta stränder
i Italien och uppe i höga berg i Frankrike psykiskt.
Men nu är det dags för oss att komma tillbaka till verkligheten.
Semesterkilon ska bort, förråd ska rensas och mycket annat står på höstschemat.
Nämnde jag att jag och min nyblivna make är projektmänniskor?
Inte? Men det tar vi en annan dag..