Monroes liv

Jag har vaknat upp ur min koma.
Febern är putsväck. Jag hostar fortfarande som ett as.
Känns ibland som att lungorna ska hostas upp.
Men som tur är så gör dom inte det. Skulle vara sjukt jobbigt.

Men när man vaknar till liv igen och orkar bry sig om saker,
så märker man lite saker.

Det här har jag märkt nu på förmiddan:

Jäklar vad stökigt det är här hemma..

Tvättpåsen med ren tvätt från i söndags står fortfarande kvar.

Jag ser ut som ett lik med de största påsar du någonsin sett under ögonen.
Skulle kunna packa i dem när vi åker och storhandlar.

Jag är sjukt hungrig på allt. Har inte ätit så bra när jag varit sjuk.
Men nu har jag cravings a´la nionde månaden. Äter allt.
Har inhandlat kalaspuffar. Äter kalaspuffar som en galning.

Så nu kommer mitt kiss lukta kalaspuffar i en månad. För så är det..
Kisset luktar kalaspuffar när man ätit det. Visst?

Min M är värd en weekendresa utan mig efter den här veckan.
Han har gjort allt för mig. Jag är nästan som en karl när jag blir såhär sjuk.
Jag blir väldigt gnällig, orkar ingenting. Men sån är jag. More to love.