Monroes liv

Det här måste vara världens tråkigaste blogg.
Så fort jag blir lite trött så försvinner all motivation.
Hjärnan blir blank. Jag tänker inte så mycket.
Gå mest på automatik och i rutiner.
Med den nya tid som är nu, så är inte blogg en inlärd rutin för mig.
Inget jag måste göra för att överleva.

Annars är jag jävligt less på att vara eftersemester - fattig.
Jag hatar att jag inte kan unna mig saker. Känner mig som student igen.
Vrider och vänder på slantarna. Köper tunnt skitpapper för att det är billigare.
Jag är en lambi tjej, det andra river ju sönder maskineriet.
Att gå på stan för att fönstershoppa stinker. Jag köper det jag vill ha.
Men det positiva är väl att jag har en jävligt lång inköpslista till lönen på onsdag.

Just nu lever jag för onsdag. Jag längtar till onsdag.