Monroes liv

För en liten stund sen när jag gick till affären
så såg jag att det var några hundar lösa på
en liten gräsmatta på vägen till Ica.

När jag gick förbi så sprang det en svart
labrador fram till mig. Som endel av er vet
så är jag sjukt rädd för hundar jag inte känner.
Var t.o.m rädd för vår Sara precis när vi fick henne.
Iallafall, när hunden kommer mot mig så ställer jag
mig helt stilla. Blir som förfrusen. Tar upp händerna,
inte i "upp med händerna" - stil, utan upp till brösten.

Ägaren kommer springades fram och säger att det
inte är någon fara. -Jag är sjukt hundrädd. Säger jag
då. Ägaren blir förbannad på mig för det. Jaja säger jag
bara och går därifrån.

För det första, hur kan man ha sin hund lös om det är
en sån hund som springer fram till alla som går förbi.
Det är helt okej i en folktom skog, men på östermalm
i Sthlm där det rör sig folk hela tiden är det inte okej.

För det andra, hur f*n kan man bli förbannad på nån
som är rädd för hundar.

Håll din f*rbannade hund kopplad!