Monroes liv

Jag har vänt på dygnet totalt. Sitter här vid 02.15 o är helt enkelt inte trött.
Jag vet vad det beror på, jobbade natt i tisdags/onsdags och har inte vänt
tillbaka dygnet ännu.

Imorron är det examensbankett som gäller, finkläder för hela slanten.
Jag tvingade M att köpa en "typ rosa slips" för jag ska nämligen ha
rosa sidenband i midjan på min "lilla svarta". Han kommer se ut som
min alldeles egna underbara gaykille i den (skojja bara Mange, du kommer
se mer manlig ut än någonsin) Ärligt tycker jag det är sjukt snyggt när killar har
 typ babyblå eller ljusrosaslips till en mörk kostym. M tyckte inte att slipsen skulle
 vara helt rosa så jag gick med på att den kunde ha inslag av rosa.
(När jag bitchat klart om den så insåg jag att den var ganska fin, Frida)

Jag älskar mitt egna lilla köttstycke (M alltså) sjukt mycket, bara så ni vet!
Nu kommer jag bli lite smörig men han är verkligen min stora trygghet här
i livet. Han är alltid min fasta punkt när mina kära hjärnspöken lever loppan.

Just nu håller vi på o letar boende uppe i stockholmo, o jag letar jobb för fullt.
Vill verkligen jobba i höst, oooorkar inte plugga mer just nu. Har dock sökt
lite på universitetet som en "backup" om det inte är nån som vill ha mig.
De flesta av mina hjärnspöken beror just nu på att det är ett stort frågetecken
för mig vad som ska ske i höst. Jag hatar sånt, jag vill veta nu o helst förra sommaren
vad som ska hända i höst. Jag har ett sånt otroligt kontrollbehov att det inte är klokt..

Jag är en tjockis!