Monroes liv

Här sitter jag med så mycket ångest att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Har ingen anledning till detta, men det kommer när man minst anar det.
Sov inte mycket alls inatt, sist jag kollade på klockan så var den 03.30.. usch.
Vaknade massor med gånger sen under natten/morgonen..

Då är det skönt att veta att det finns folk som tänker på en. När jag hämtade posten
låg där ett vanligt brev, ni vet sånna man aldrig får längre. Jag blev jätteglad och öpnnade det.
Där var det ett brev från en klasskompis på komvux. En gång i skolan så satt vi o pratade om
hur jobbigt det är ibland när man har ångest och är ledsen. Då sa hon att hon finner tröst i gud
när hon har problem. Jag har alltid känt att folk som tror på gud har en trygghet. Själv är jag inte
troende alls.. inte ens döpt. Jag sa till henne då att ibland skulle jag också vilja tro.. det verkar
vara så tryggt. Så hon skickade en bok om frälsning. Kommer nog aldrig läsa den så men är
så otroligt tacksam för omtanken. Kunde inte komma bättre så att säga...

Sen öppnade jag min mejl och pappa hade skickat den här till mig.. det blir min nya styrkelåt tror jag..

Ted Gärdestad - Himlen Är Oskyldigt blå

Himlen är oskyldigt blå,
som ögon när barnen är små.
Att regndroppar faller som tårarna gör,
rår inte stjärnonrna för.
Älsling jag vet hur det känns,
när broar till tryggheten bärns.
Fast tiden har jagat oss in i
en vrå, är himlen så oskyldigt blå.

När vi växte
upp, lekte livet,
vi var världens hopp.
Det var helt
självklart att vår
framtid skulle bli,
oförbrukat fri.

Somrar svepte fram,
jorden värmde våra
fötter där vi sprang
Rågen gungade, och gräset växte
grönt. Hela livet var så skönt.

Himlen är
oskyldigt blå,
som ögon när barnen är små.
Att regndroppar faller som tårarna gör,
det rår inte stjärnorna
för. Älskling, jag vet hur det känns,
när borar till tryggheten bränns.
Fast tiden har jagat oss in i en vrå,
är himlen så oskyldigt blå.

Frusna på en strand,
Flög vi  med drakar medans
tiden flöt iland.
Vi var barn som ingen
onska kunde nå...
himlen var oskyldigt
blå...

Himlen är oskyldigt blå,
som ögon när
barnen är små.
Att regndroppar faller,
som tårarna
gör, det rår inte stjärnorna för.

Himlen är
oskyldigt blå,
som ögon när barnen är små.
Fast tiden har jagat, oss in i en vrå.
Är himlen så oskyldigt
blå...

---

Om det är nån som har nån bra "medicin" mot ångest så berätta gärna..